Jag har nog skrötit lite för mycket om vilken snäll liten pojke vi har, som ALDRIG skriker.. Han sover typ alltid och när han är vaken så sitter han mest och tittar, pratar och skrattar! Hur underbart som hälst.. Men de sista två dagarna har jag verkligen fått äta upp mins egna ord.. Tror han har magknip, han kan ligga stilla och tyst och helt plötsligt börja stor vråla. Och de gör så ont i hjärtat. Han sover fortfarande bra om nätterna, men på dagarna skriker han med jämna mellanrum! Klagar verkligen inte för de han skriker är ju ingenting med tanke på hur snäll han alltid är annars , och vi har de nog jävligt bra! Men i morse var jag så trött och frustrerad och två hundar som pep för dom ville ut! Och jag lät faktiskt Martin sova ut idag me tanke på han går på en hel veckas jobb i morgon bitti! Så när han vaknade var jag få frustrerad och trött så jag började gråta. Så nu har kimbo precis somnat, så jag ska slänga mig i soffan och vila! Matrtin är iväg och fixar en överraskning till mig , nyfiken som fan :p haha.. Nä nu ska en smått lättirriterad Sarah vila, den som jävlas med mig idag skallar jag nog :p så hoppas på att jag blir glad när Martin kommer hem, med vad det nu än är :) <3